Essay --

Varfr blev det egentligen krig 1914? Inte sedan fransk-tyska kriget 1871 hade det frekommit strider i Vsteuropa. Efter 41 r av fred hade en hel genesis vuxit upp utan egna erfarenheter av krig. Och det fanns starka krafter fr en fortsatt fred. Men samtidigt fanns det ocks mycket som talade fr en kad krigsrisk i Europa. Wienkongressen, 1815Under Wienkongressen konstruerades ett Europa med ett antal jmbrdiga lnder. Tanken var att det skulle glla ngon slags balans mellan dem. Allts att inget land dominerade mer n ett annat. Man kan sga att under 1900-talets brjan fungerade Europa lite som motsatsen cashbox just denna jmbrdiga uppdelning. Lnderna brjade konkurrera mer och mer med varandra. Det de fokuserade p var sin egen makt, sina kolonier och sin egen industri. Militra maktblock och svag demokratiDe strsta lnderna i Europa vid den hr tiden var Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Frankrike och sterrike-Ungern. Storbritannien som var mer fr sig sjlv d det r ett -rike hade inte s stort intresse av politiken i Europa under brjan av 1900-talet. I Frankrike fanns det en lngtan efter hmnd d Tyskland hade besegrat de i krig 1870-71. Det krig som ledde till Tyskland enandes. Frankrike tvingades erknna sig besegrat och ge upp delar av sitt land. Att hmnas mot tyskarna och ta tillbaka sina territorier var en stor anledning till att fransmnnen gav sig in i frsta vrldskriget. Det rdde oro i sterrike-Ungern d var ett mycket stort land som innefattade mnga av dagens Europeiska lnder. Det fanns olika nationaliteter, sprk och kulturer inom landet. P grund av de nationalistiska tankarna s ansg dessa regioner att de borde bli sjlvstndiga. Ryssland hade en liknande situation. Utver det ... ... lmna det ryska kejsardmet. Mest oroligt var det p Balkanhalvn. Bland serberna i Bosnien kade kravet p att f lmna sterrike och lta landet ing i ett nytt Stor-Serbien. Imperialism och kapprustningDe europeiska stormakterna tvlade sedan lnge om att ervra kolonier i quiet annat Afrika. Storbr itannien, Frankrike och Tyskland hade de strsta imperierna. Fr att skydda kolonierna och handeln ver haven skaffade de imperialistiska staterna stora krigsfartyg. Storbritanniens flotta var vrldens mktigast, men Tyskland byggde s mnga och stora krigsskepp att britternas position som ledande sjmakt var hotad. Den brittiska regeringen satsade drfr nnu mera pengar p nnu strre fartyg. Kapprustningen var i full gng. Mnga andra lnder drogs snart in i denna kamp. Fr varje r som gick krvde militrledningarna strre och bttre kanoner, och fler soldater